fredag 23 maj 2008
...tacksamhet
Var nyss till kyrkogården för att för första gången besöka en väninnas grav. Jag stod där med min son i vagnen och dottern lekande i parken bakom församlingshemmet. Jag tittade på de små buketterna av vildblommor som barnhänder plockat åt mamma och placerat på graven. Gick hemåt, och kände stor tacksamhet för att min yviga bukett av maskrosor och hundflokor står i kristallvasen på köksbordet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
åh, så det skär i hjärtat...
Skicka en kommentar