Påsken är över och det är vanlig vardag igen. E blev förkyld och rosslig i helgen. Mest är hon pigg, men lite vissen och matt mellan varven. Hon och lillebror vaknar varje morgon vid klockan sex numera, och det enda vi kan göra är att lägga dem tidigare om kvällarna. De stiger upp samma tid i vilket fall som helst. Inatt var det mycket oro och bökande med hosta, täppt näsa och från lillebror bara allmänt knorrande. Mamma är slut efter att bara ha sovit några timmar.
Men inom mig spinner själen av trevliga idéer och viljan att rensa, kasta, ordna. Det är bara det att jag inte orkar. Kommer ihåg att det var likadant då jag var barn: då jag var febrig och hemma från skolan kom jag på en massa bra saker som jag ville genomföra - idéer till klubbar som jag och E och L skulle starta, tidningar jag skulle skriva, städer jag skulle bygga åt mina vandrande pinnar av lådor och annat. Jag hade inte krafter att göra något av detta, men den härliga känslan av att ha många idéer var underbar. Idag har jag idéer, tankar, önskningar och en tro på att mitt skrivbord en dag snart kommer att vara fritt från bråte och damm.
Klubbarna... det var en sådan bra tid då jag och syskonen B med några till startade dessa verksamheter. Allt var så spännande och möjligt. Inspirerande.
tisdag 25 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åå, tillståndet känns helt igen. Underbart men också pikkulite frustrerande.
Paj, paj åt trötta dej.
Det finns ljus i småbarnsföräldertunneln och det är inte tåget!
Ja pust! Nu har jag just suttit i en timme med E i sängen och väntat på att hon ska somna - man måste ju sova mitt på dan då man är sjuk och har stigit upp sex!! Men är man bångstyrig sedan födseln med sovandet, så är man. Sovkampen slutade dock med en sött snusande dotter. (Och en uppretad mamma.)
Skicka en kommentar