Brist ut i jubelsång, skåla i champagne, häv upp ett glädjetjut - jag är utvald!

Ett rätt så stort antal skrivande människor i Svenskfinland upplever i dessa dagar ett bakslag.

Tolv stycken är utom sig av lycka.

Jag är utom mig. Denna gång hör jag till de utvalda!

Brevet är här nu och jag läser det om och om igen. Det är ett alldeles riktigt brev, och i det står det med riktiga, tryckta bokstäver att jag är antagen till författarutbildningen "Litterärt skapande IV 2008-2010" vid Åbo Akademi.

Jag måste lägga mig ner. Eller koka kaffe. Både och. Min Gud, jag är glad långt in i själaroten!

Kock-fabbo

"Det här är nog min Barnkanal", suckar E förnöjt då vi slår på lokalkanalen och TV-kocken Kaj Forss börjar stycka oxfilé. Ingenting, absolut ingenting som visas på TV trollbinder E så fullständigt som "Lätt till fest à la Forss". Som tur är kan man se vilket avsnitt man vill när man vill. Kaj Forss är E:s idol, hon kan hans repliker utantill och det färgar även hennes lekar. Intresset för Forssen har hållit i sig i snart två år. En gång skickade vi ett brev åt honom med ett fotografi på E som står och rör i en degbunke, och han hade godheten att skicka ett vykort tillbaka åt henne. Jag väntar bara på att vi ska råka se honom vid Kantarellen nån dag, för då kommer E att ropa "KOCK-FABBO" och då får vi vackert traska fram och presentera oss.

Sess jer!

En riktigt glad dag idag!

Jag har på mig en munkjacka med bokstäverna "NYC" och E undrade vad det står där. Jag sa att det står NYC och det betyder New York City som är en amerikansk stad. Hennes blick blev ahaa-ljus: "Betyder e att jer ska ja sita i Amerika?".

Bara Dora har utforskat klart ska vi gå ut. Sedan har vi morotsplättar att äta till lunch, hurra, behöver inte anstränga mig och barnen är nöjda.

Kryddad kaffepaus

Kardemummakaffe. Tomt och tungt i huvudet efter att ha ringt ett viktigt samtal och fått ett ännu viktigare. Jag är så nervös inför samtal som har med jobb, skatteverk eller liknande att göra.

Nu borde jag göra något så angenämt som att fundera ut vad jag vill ha för arvode för att utföra ett ganska trevligt skrivjobb. Men hur ska jag veta? Låter bli att veta bara någon timme till.

Gläder mig just nu åt att ha hittat Lindas blogg. Ny läsning!

Man borde ha en sax i väskan

Det är varmt ute. Blinkarskoan har kunnat bytas ut mot somdaler, för att använda lille J:s ord för sportskor, som vi kallar länkare, och sandaler. Man kan ha sommarklänning, om man har trikåer och tröja till hands också.

En majkväll för några år sedan satt jag och T utanför en glasskiosk vid torget i Karleby och åt glass. Plötsligt kom en medelålders kvinna fram till oss. Hon ledde mödosamt en cykel och undrade om vi kunde hjälpa henne, kanske hade vi en sax? Nej, det hade vi inte. Det visade sig att kvinnan, som på cykel skulle till teatern för att se en föreställning, hade fastnat med sin långa klänning i cykelkedjan. Hon måste ha cyklat ett antal meter innan hon stannade, för nästan hela klänningen satt hårt snurrad runt nånting allra längst in i kedjemekanismen. Hon tog upp sin jacka och visade - på ena sidan hade hon bara en ärm kvar av sin klänning. Nu var hon uppgiven, för hon skulle se en pjäs med sin son och det kunde hon inte göra med bara en liten remsa tyg på kroppen. Dessutom satt ju remsan fast i cykeln, därav hennes mycket långsamma framfart. Tyvärr kunde ingen annan i närheten heller bistå henne med en sax, och så småningom försvann hon runt hörnet.

Säkert hade vi kunnat få loss kvinnan på något vis om vi tagit oss en funderare. Men just då, just där, hade vi mycket svårt att hålla masken. Allt möjligt kan man då vara med om.

Slir inför schlagerfest

Det är alldeles snart schlagerfinal! Något jag tycker mycket om. I hela mitt liv har det varit ett återkommande festligt inslag i övergången mellan vår och sommar, något man samlats kring och skaffat lite extra gott ätbart inför. Vi har grönsaker, dippsås, Taffels potatisskruvar, torkad papaya med limesmak (rekommenderas!) och i frysen även glass. Och två barn som sover gott efter en hel dag utomhus.

Idag har jag tappat greppet om matoljeflaskan och fått olja över ena axeln, armen, innanför och utanpå kläderna samt på köksgolvet, under golvlisten. Det gör säkert gott åt huden och plastmattan.

...tacksamhet

Var nyss till kyrkogården för att för första gången besöka en väninnas grav. Jag stod där med min son i vagnen och dottern lekande i parken bakom församlingshemmet. Jag tittade på de små buketterna av vildblommor som barnhänder plockat åt mamma och placerat på graven. Gick hemåt, och kände stor tacksamhet för att min yviga bukett av maskrosor och hundflokor står i kristallvasen på köksbordet.

BOM, sa det

Imorse halv nio avfärd med rädd Tilda och två barn till smådjurskliniken, där kattdamen skulle sövas ner och bli befriad från sina hårda tovor i pälsen. Från Godby sedan till Feja för att inhandla hushålls- och toapapper för ett kampanjpris och valfritt blandade frukter i hink för en tia. Därifrån sneddade vi till Holmbergs vårmarknad, fick ballonger, korv, pastasallad, bröd, kaffe, saft och kakor - E älskar sådana evenemang, och J också, och jag med egentligen... En sväng till loppisen, där vi hittade några klänningar och ett par glittriga utklädningsskor med "rulv" (=lurv). Sedan skyndsamt till Godby för att hämta trött Tilda, väl hemma snabbt fixa parkmat och byta kläder, E till parken, J och jag hem, han sova, jag ta alla grejer ur bilen, E:s ballong plötsligt försvunnen, skulle ju bara bära in fruktämbaret och lämnade bildörren öppen, J:s hade redan sprängt i stan -

nu orkar jag inte göra något alls mer idag. Eftermiddagen får bli lugn och innehållslös.

Lyx på olika sätt

Igår kväll tog jag och barnen cykel och sittvagn och gick till biblioteket. Vi passade också på att leka lite på lekplatsen bakom skolan. Vi kom hem med en trave böcker på sommarlån, och en massa skatter i lilla cykelkorgen.

Att kunna promenera till ställen där man kan göra något är en lyx som jag alltid drömde om som barn. Det mest spännande som fanns på gångavstånd från mitt hem var Kanalen. Visst var det barndomslyxigt värre att ha en massa skog att leka i och åkrar med Afrikastenar därtill, men jag hade så gärna emellanåt beträtt en tom skolgård eller hejat på folk i en kvällsstilla kyrkby. Det är alldeles underbart att kunna göra det nu.

Har precis destillerat en kopp kaffe åt mig med alternativa metoder, eftersom kaffekannan är i diskmaskinen. Smakar inte så gott, men det fungerar som det ska.

Förmåner, 2

En annan förmån är att om och om igen få peta ut Hemul ur långtradarsläp med fiskpincett.

Förmåner, 1

Som mamma har jag många förmåner. En av dem är att på morgonen bli väckt av en fyraåring som klätt ut sig med den grönaste skjortan i utklädningslådan för att kroppsligen och med denna bild ge liv åt sången Här dansar herr Gurka både vals och mazurka. Här dansar herr Gurka både vals och mazurka. Grön är herr Gurka, grön är hans bror. Båda har strumpor, ingen har skor.

Samlar ihop sommarplagg, sockerärtsplanerar

De senaste dagarna har det i mitt minne poppat upp flera sommarplagg som jag vet existerar, men som jag inte kunnat lokalisera efter dubbla flyttar. Ikväll gick jag upp på vinden för att systematiskt titta i alla lådor. Den allra sista bananlådan allra längst in i den halvfärdiga garderoben stod det "sommar 2008" på. Där hittade jag solhattar, sandaler och E:s jeansjacka med paljetter och pastellbroderier. Jag hittade även några trevliga kokböcker och ett ärtstöd i form av en ståltrådskanin, som maken ropade in på auktion i Godby åt mig den första sommaren. (Ärtstöd - alltså något för sockerärtsrankor att växa runt.)

Idag har mina barn slagits om blomkål och bönor. Är jag inte en lycklig mor! Och T har målat lekstugan andra gången, nu i en ljust gul nyans som nog kommer att bli fin på riktiga huset. Den första färgen trodde vi på basen av färgprovet var ljust beige, men ack. Vi har nu i en vecka haft en svagt mintgrön - och i klart dagsljus kritvit - lekstuga, och det vill vi inte ha som färg på stora huset.

På bilden annat hus, andra tider - men samma frass, samma bananlådor (känns det som i varje fall).

Morsdagsfint...

...med maskrosor i kristallvas. Dem plockade vi väldigt tidigt idag ett stycke bortom postlådorna.

06.25 ramlade E och J in i sovrummet med en tallrik smörgåsar som jag förberett och ställt in i kylskåpet igår kväll. Sedan fick jag äran att stiga upp och hämta ett kort som E gjort i parken, och som jag häromdagen själv fick gömma högt upp på en hylla så att jag inte skulle se det förrän idag.

Klockan var strax efter åtta då vi for ut. Jag drack mitt kaffe i vårt Sri Lanka. Sedan gick vi ut på maskrospromenad, och efter det ner i källaren för att hämta krukor och blomstermylla för kommande små planteringar. Det blev tidig lunch. Och som efterrätt glassöverraskning på trappan.

Idag eftermiddag blir det picknick i Backebergsparken, där vi vistades varje dag förra sommaren. Jag har många soliga minnen därifrån, och förmodligen kommer även E att känna igen sig även om hon nu är frustrerad över att inte kunna erinra sig hur det såg ut där.

Inte så gravallvarligt

Åååå, jag skrattar. T redogör från Österbotten hur han köpt varsin fin morsdagsblomma åt sin mor och min mor, och hur han lämnat dem i bilen då han kom från stan till sina föräldrar där han övernattar. Han delar bil med sin far under den korta vistelsen, och som ett resultat därav är mödrarnas blommor nu på ett helt annat ställe än planerat. Min svärfar hade nämligen intet ont anande åkt iväg och planterat dem på en grav...

Sol och glädje ikväll

Inspirerad av en annan Johanna som besökte mig i förmiddags rusade jag med J efter hans korta dagssömn till Emmaus för att titta på lite annat än trevliga kläder, nämligen möbler och saker. Johanna berättade om byråer och hyllor hon fyndat, slipat och laserat, och det lät roligt. Hittade inget i möbelväg (ska nog vänta med sådant tills övre våningens utrymmen är klara) men köpte en blå skål, tre små turkosa plåtkrukor, en fantastisk ring och en härlig mapp som det står "URKLIPP" på. Allt detta gjorde mig glad och kostade endast 3,40 totalt.

Nu ikväll lade jag barnen på trappan och äta kvällsmål i solen och vattnade själv den nysådda gräsmattan (eller fröna då, som ska bli gräsmatta). Sedan ringde jag mina föräldrar och medan jag pratade hämtade E stövlar åt sig själv och J, hjälpte sin bror att ta på sig dem, och vips for de runt i damm och grus och var alldeles svarta och lyckliga. De var nybadade då vi kom ut.

Nu sover de små och jag ska tömma bort badvattnet och ordna upp de cirka femtio badleksakerna från badrumsgolvet.

På söndag bestämde jag och Johanna oss för att fira morsdag tillsammans, eftersom vi båda har maken på annat håll.

Island, Island, jag ska till Island!

En bättre överraskning har jag svårt att föreställa mig: T har bokat en resa åt oss till Reykjavik i juli! Detta har skett i hemlighet redan i mars, och tanken var att han skulle yppa sina planer för mig först mycket närmare avresedatumet. Men. Han kunde inte hålla sig och det gläder jag mig åt. Nu kan jag i nästan två månader TÄNKA på att vi ska till Island och får då en se-fram-emot-något-present på köpet. Farmor och farfar ska sköta barnen i fyra dagar medan vi dricker dyrt kaffe i Reykjavik, strosar runt bland de färgglada husen och lyssnar på det vackra språket. Det ska bli underbart.

Idag bra dag

Det har varit en smidig dag hittills idag. Jag tycker egentligen inte om att åka till stan och uträtta ärenden med barnen längre, vi blir alla uppjagade och gnälliga, men idag funkade det bra. Jag hade två punkter att klara av på min att göra-lista för förmiddagens stadsutflykt: klädväskor till Emmaus, skaffa fotoram. Av ren glädje över varandra och den smidiga dagen besökte vi dessutom Bagarstugan, köpte ett par rosa pelargoner på Rosenblads, två miniatyrmurgrönor i konstgjort material på EM för badrumsfönstret - och småsmå gula strandsandaler åt E:s docka på Emmaus. Hittade där dessutom ett par snygga byxor åt henne och två böcker. Den ena är begynnelsehistorien om Babar, och jag har ett minne i mitt inre av just den boken. Någon äter flugsvamp, den är giftig, någon dör, jag sitter under en läslampa i mina föräldrars säng och inhämtar allt detta då jag kanske är fyra år och vi ännu bor i lägenheten i Kronoby centrum. Jag ska läsa boken och se vad den framkallar i mig nu.

Ikväll får vi besök av en bekant som besöker oss två gånger om året, i maj och november. Då är han på Åland å jobbets vägnar. Jag tycker om att känna igen sådana mönster i tillvaron och bara log och kände mig nöjd då T ringde och sa att S kommer och hälsar på. -Just det, det är ju maj.

Ändrade planer

Vi skulle inatt ha åkt till Helsingfors för att idag köra norrut, till Kronoby. Då bilen igår sent på eftermiddagen var färdigpackad fick E magsjuka. Nu hålls vi hemma istället, hon hängig, J på alerten och full av upptåg (än så länge), jag lite trött och harmsen för att vi inte kom iväg - T på jobb. Hur många gånger har vi inte fått ställa in såväl bröllopsfester som begravningar, och däremellan alldeles vanliga resor, för att vi drabbats av sjukdom! Magsjukor brukar vi dock inte ha, till min stora glädje. Jag är (har varit?) hysteriskt rädd för just den sortens farsot. Nu ÄR jag inte rädd. Bara orolig för att jag själv ska bli sjuk och inte orka med det jag ändå måste orka med. Särskilt som T ska vara borta mycket nästa vecka.

Låg inatt och oroade mig lite för just allt praktiskt som kan gå snett nu när magsjukan hemsökt oss. Då blixtrade en mening fram i mitt huvud: "Det är preskriberat, änglarna har skrivit upp det." Så nu preskriberar jag min oro så gott jag kan och litar på att änglarna har antecknat att de ska hjälpa till lite extra här.

Vi har tittat på Dora Utforskaren på datorn och målat lite. Vi har ätit ett par Muminkex och läst Silja Lines resetidning. Vi har beundrat den skira grönskan genom fönstret - träden har fått småsmå blad alldeles plötsligt, och snart kommer de att vara intensivt och självklart gröna utan att vi märkt när det skett. Så är det varje år. Jag tror man skulle missa grönskningsundret även om man skulle sitta och titta på träden oavbrutet i en vecka. Då man skulle stiga upp skulle man nog vara lika förundrad som förut: nämen, nu är träden alldeles gröna igen, på en gång!

Snart kommer T hem, då ska jag gå ut och inandas ny björkdoft, vår.