Jag har alltid trott att man inte gör något med innehållet i ärtskottskrukan sedan man knipsat av alla ljusgröna stänglar och ätit upp dem.
Men vänta mamma, sa E, kanske det växer ut nya skott?
Nej, sa jag, det tror jag inte.
Men glömde kasta bort myllan och de i mitt tycke förbrukade skottresterna.
Följande dag syntes små förgreningar på det som var kvar av det ljusgröna. Sedan: nya skott.
Tänk att du inte visste det fast du är en mamma, sa E häpet.
Mammor vet inte riktigt allt, sa jag.
Jag tror jag kommer att bli en tant fortare än du blev, eftersom jag redan nu vet att det växer ut nya ärtskott, sa E.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Haha! Underbart! Min yngsta sa "Mamma, när jag tittar på dig länge blir ditt huvud alldeles rött och din kropp alldeles grön..." Jag sa torrt "Usch då, bäst du tittar bort ett tag då." Då sa hon "Men mamma, du förstår inte! Jag tycker så mycket om dig så du förvandlas till en ROS!"
:) Tänk, du höll på att missa den vackraste av alla komplimanger!
Skicka en kommentar