Inne under de där tre filtarna ligger en katt. All rekvisita runtomkring är sådant som min lilla E hämtat från sitt rum för att katten ska bli frisk. Foppa frass är nämligen mycket illa däran och hans livsöde avgörs om ett dygn.
Han for ut igår på dagen och kom inte tillbaka till kvällen, vilket vi tyckte var underligt. Han är den trognaste frass man kan tänka sig och lämnar allt han har för tassar om man ropar på honom. Vanligtvis. Idag har han inte synts till nånstans, fastän jag och barnen sprungit runt och gastat "FOPPPAAAAA" och kikat in i olika skrymslen överallt. Ikväll hörde jag så ett kolossalt mjauande under trappan, och där låg vår bästa frass, alldeles stilla, med nosen mot marken, och ropade. "Här är jag, ta hand om mig!" In med honom i buren och till jourhavande veterinär. Inget brutet, men ingen pupillreaktion, ena ögat blodfyllt och hela katten så kall, så iskall att det inte ens gick att mäta tempen på honom. Antingen har han en hjärnskada eller också är han bara svårt chockad. Nu ska vi hålla honom varm med filtar och varmvattenflaskor och är han inte bätte imorgon kväll betyder det hjärnskada och då blir han en kattängel. Saken är den att precis som sist han blev påkörd är jag ensam och håller i trådarna hemma, så jag kan inte tänka på hur sorgligt det är för då skulle jag inte klara av allt som måste klaras av. Förklarar åt E att Foppa är mycket dålig och att han kanske far till katthimlen, men tränger bort bilderna som dyker upp i mitt inre: hur han dragit sig fram genom regn och lera för att komma hem, hem. Klorna på tassarna var alldeles nernötta efter att han tydligen släpat sig längs marken. Åååå. Han slutade tvärt med sitt hemska jamande då jag tog hand om honom - kände väl att nu är han hittad, nu tar andra över.
Klarar han sig så blir han enögd. Men man lär nog kunna ligga på sängen och ha bara ett öga om man är en lat frass och nöjer sig med mat som inte behöver jagas.
(Tänk om det var en människoson som låg sådär halvt livlös som min kattpojke gör... hu.)
6 kommentarer:
Åh, Foppa! Det finns mycket tragiskt i världen och en skadad älskad frass är en tragedi som inte kan förringas. Jag hoppas att han återhämtar sej.
Janå, han har ju hängt med sedan tiden i Kronoby, flyttat fem gånger under sina fem levnadsår... och är en sådan perfekt katt, sällskaplig och snäll.
Jag håller verkligen tummarna för att Foppa ska bli bra igen. Jag fick min katt ihjälkörd i somras. Hon var 18 år, och den klokaste i huset. Saknar henne förskräckligt.
Oj nej! Stackars lilla söta Foppa!!
Jag hoppas myskissen hämtar sej. Vi hade en helvit frass när jag var barn, han blev träffad av en bil och slungades i diket. Låg en vecka i mörkret under soffan och vägrade äta, alldeles iskall var han också. Efter en vecka kom han framkrypande och ville ha mat, levde sedan många år till men slutade att leka tafatt med bilarna. Nog for där några av de nio liven säkert.
Det är en svår situation du är i. Man vill ge katten en chans, men samtidigt vet man att en katt ska aldrig behöva lida i onödan.
Tack alla! For akut till veterinären idag på em - för att avliva honom, tänkte jag mig, för han blev sämre ju längre dagen led. Jag blev minst sagt förvånad då veterinären (en annan än igår) sa att jaa-a, han har nog klarat sig med blotta förskräckelsen. Och katten blev pigg och på alerten av alla hundskall som hördes i väntrummet, satte sig upp och öppnade tillochmed det skadade ögat. Vi kom alltså hem med en levande katt! Ikväll anländer min mans mor för att vara barnvakt i en dryg vecka, men hon får nog vara kattmor också - hon är som gjord för att mata och medicinera sårade djur.
Skicka en kommentar