Då jag lämnade Emmaus-kollektivet i La Ville Dieu du Temple i närheten av Toulouse för nästan på dagen elva år sedan hade jag delat vardagen med ett femtontal män, compagnons, i närmare ett halvår. De hade mycket varierande bakgrunder och det var mycket som pågick hela tiden i kollektivet. Jag råkade aldrig illa ut, men jag skulle aldrig ha åkt iväg för att utföra min språkpraktik på Emmaus om jag hade vetat hur livet där var. Jag skulle inte ha vågat. Men jag är glad att jag gjorde det.

Nu har det alltså gått elva år, och nästan tio år utan desto mer nyheter om stället. Med jämna mellanrum har jag tittat efter på nätet - kanske finns det någon sida nånstans som berättar om "mitt" La Panouille, några bilder med folk jag kan känna igen? Hittills inget. Men så ikväll: kollektivet har fått en egen hemsida! Med otaliga bilder. Mycket känner jag igen och mycket är alldeles nytt. Kollektivet har vuxit. Det bor 60 personer där nu. Ett par känner jag igen! Gabriel, Jean-Claude och Max...

Det var ett så underligt ställe att vistas på, sannerligen.



http://emmaus82.praksys.net/