Helgen tillbringade hela familjen på badhotell. Vid ankomsten var sonen varm, på kvällen het, på natten brännhet. Maken hade en del jobbrelaterat att ta hand om och delta i, och tanken var att barnen skulle vara hos sina kusiner så att även jag skulle kunna vara med då lördagen kulminerade i julfest. Men: jag och lilla J låg på rummet hela veckändan, förutom två avstickare till svågern med familj. E var kry och fick vistas hela lördagen hos sina älskade kusiner.

J fick hela helgen två sorters febernedsättande om vartannat för att hållas sval ens en stund, och medan syster och pappa roade sig i bassängerna under söndagen fick han sitta i badkaret på rummet och blåsa såpbubblor. Han njöt. Han är inte den som gnäller och klagar då han är febrig, för han älskar att vila och gosa, vilket han nu fick göra hur mycket han ville. Jag läste Eva-Stina Byggmästars "Men hur små poeter finns det egentligen" med J intill mig, och vi hade faktiskt en mycket bra och minnesrik helg.