Det blåser snålt. Det är geggigt och vått på gården. Var ute med barnen en stund och kunde bra hålla mig för skratt då vi kom in och ytterkläderna och stövlarna skulle av. Kallt sandklet fastnade på mina armar då halarärmar och -ben skulle vändas räta igen, E:s nya Findusstövlar såg bedrövliga ut och jag förbannade återigen den sortens galonhandskar vars foder inte går att dra ut för att torka. Fodertyg som torkar inuti handskarna börjar lukta illa. Sådana handskar måste tvättas efter varje utevistelse.

Men: det är just denna geggiga vardag som är det bästa. Det jag skulle sakna mest om jag miste min vanliga tillvaro. Kläder och stövlar är till för att smutsas ner, sandiga mammor är bara att skvata åv.