Dagens saldo

Vi åt korv med bröd till middag idag. E ondgjorde sig över att hon inte hunnit äta alls på sitt jobb idag (inte Sri Lanka-jobbet, utan ett annat jobb där hon skriver på papper och pratar med tanter och farbröder och tittar på datorn, beläget i ett hus nånstans nära bussgaraget, hundra meter från en rondell osv.), och jag undrade hur det kommer sig.

- Nå vänta så ska jag visa dig, sa hon och försvann snabbt från bordet.

Hon kom tillbaka med en liten grävmaskinsliknande sak som istället för skopa har ett klot som man säkert kan söndra betong med, till exempel.

- Med den här, sa hon och visade på klotet, med den här förstördes hela köket. Alltihop söndrades, och det finns inget kvar. Alla farbröder som var inne i köket sa åt farbrorn i maskinen att vad gör du, men han sa bara att före kvällen måste han experera hela köket och så tog han sönder det med den här. Så nu kan man inte alls äta på mitt jobb.

---

Vi har redan ett tag undrat vart alla 15 pusselbitarna som utgör ett Muminpussel försvunnit. De försvann alla samtidigt, och kvar blev bara ramen som de ska sitta i. Vi frågade barnen om de har en aning om var bitarna är. E trodde att de kanske är under soffan, men nej. J sa att "kansti i kassa-na-pschiien", alltså i leksakskassamaskinen, men det avfärdade vi som osannolikt. Kassamaskinens lilla pengalåda är så smal och går dessutom inte att öppna sedan länge.

Idag lekte E bokloppis och skrek plötsligt till. Kassamaskinens låda flög upp, och inuti den fanns 15 pusselbitar i prydliga högar. J plockade ut dem och började bygga sitt favoritpussel, om och om igen. Pappa kom hem och undrade var han hittat de försvunna bitarna.

- I kassa-na-pschiien, sa J.

Det var absolut inget konstigt med det. Tyckte han. Han hade ju hela tiden hävdat att de fanns där. Och mamma som redan tänkte bränna upp pusselramen.